Från öst till väst
Vårt flyg som skulle avgått söndagen 9/3-2008, blev inställt p.g.a mekaniskt fel... Tur var väl det att de ställde in, så vi slapp flyga med en inkomplett plan.
Vi kom iaf iväg på måndag 10/3-2008 istället.
Egentligen kan jag inte säga att jag blev ledsen eller ens besviken över att deet ställdes in. Stannade gärna en dag till med familjen, medan de andra passagerarna var rikigt upprörda och arga.
Vi kom på planet i tid, efter att mor skjutsat oss till flygplatsen.
Var jobbigt att skiljas från henne, precis som dagen innan... Men nu hade vi ju "övningsseparerat" en gång tidigare.
Min son bråkade lite vid påstigning och sprang iväg, så jag befarade det värsta och förberedde mig på en lång resa.
Han var dock förvånansvärt lugn och snäll.
Vid starten röp han upp i mitt knä och gosade med min hand, medan han kramade sin älskade "Ninen"
Han blev lite raslös, när man inte längre såg annat än moln genom fönstret och jag mutade honom lite smidigt med en ask russin - det bästa han vet!
Var en annan pojke i samma ålder på flyget, som distraherade min son lite... han sprang i gången och skrek ljudligt hela resan och såklart ville min grabb springa med honom.
Fick honom att sitta på sin plats hela resan, även om det blev några missriktade sparkar mot sätet framför.
Som smart småbarnsmamma hade jag bunkrat upp med böcker, frukt och ljudlösa leksaker.
Min son tyckte det var oerhört spännande att se vad mamma kunde fiska upp nästa gång!
Resan var med andra ord lyckad, förutom sista 15min av de 1,5timmar resan varade. Då var han trött och uttråkad, så det blev lite gnäll.
Hemkomsten var mindre lyckad... Läs om den i inlägget under.
Vi kom iaf iväg på måndag 10/3-2008 istället.
Egentligen kan jag inte säga att jag blev ledsen eller ens besviken över att deet ställdes in. Stannade gärna en dag till med familjen, medan de andra passagerarna var rikigt upprörda och arga.
Vi kom på planet i tid, efter att mor skjutsat oss till flygplatsen.
Var jobbigt att skiljas från henne, precis som dagen innan... Men nu hade vi ju "övningsseparerat" en gång tidigare.
Min son bråkade lite vid påstigning och sprang iväg, så jag befarade det värsta och förberedde mig på en lång resa.
Han var dock förvånansvärt lugn och snäll.
Vid starten röp han upp i mitt knä och gosade med min hand, medan han kramade sin älskade "Ninen"
Han blev lite raslös, när man inte längre såg annat än moln genom fönstret och jag mutade honom lite smidigt med en ask russin - det bästa han vet!
Var en annan pojke i samma ålder på flyget, som distraherade min son lite... han sprang i gången och skrek ljudligt hela resan och såklart ville min grabb springa med honom.
Fick honom att sitta på sin plats hela resan, även om det blev några missriktade sparkar mot sätet framför.
Som smart småbarnsmamma hade jag bunkrat upp med böcker, frukt och ljudlösa leksaker.
Min son tyckte det var oerhört spännande att se vad mamma kunde fiska upp nästa gång!
Resan var med andra ord lyckad, förutom sista 15min av de 1,5timmar resan varade. Då var han trött och uttråkad, så det blev lite gnäll.
Hemkomsten var mindre lyckad... Läs om den i inlägget under.
Kommentarer
Postat av: F
Gud så vackra ni är!
Postat av: Helena
Oj, du är ju med på bild :-)
Postat av: missmaddis
Du är väldigt vacker.. underbara bilder
Trackback
