Off we go!
Skulle begivit oss av för lite över en kvart sedan, enligt planerna.
Vi väntar dock på att min far skall komma hem från jobbet.
Vad jag förstått har de internet i stugan vill ska till och kameran åker med i väskan *dubbelkollar* Så det blir väl några rader om kvällarna då de andra super sig under bordet ;) Själv får man räkna med tidiga mornar när sonen skall sova i samma rum som jag själv.
Han är van egen kupé, så han kommer bli jätteglad och pigg när han fattar att man kan ropa på mamma när man slår upp sina stora blå vid 6-tiden, isatället för att lägga sig ner och somna om som han vanligtvis gör ;p
Så.. Packa klart and the OFF WE GO!
Bestämt mig
De skall tydligen oxå uppgradera sina tjänster under den här tiden, för att göra bloggarna tiill lags.
Finns mer att läsa om det HÄR hos Designa Din Blogg
Jag kommer ÄNDÅ, att så snart jag kommer från fjällen och hem på västkusten, att byta till WordPress.
Gillar funktionerna, möjligheten till themes och pluginsen.
Kommer nog inte flytta över bloggandet som så, direkt, men designandet och förberedandet kommer att köra igång.
Behöver köpa mig en domän och lite webutrymme oxå.. Vet dock inte om jag skall behålla namnet BloggBeroende eller kanske Bege mig tillbaka på mitt gamla namn GirlGoesMom, eller vad tycker ni hm
Förslag mottages med glädje och glimten i ögat ;)
Packar och sliter
Var såklart uppe med min son i morse, men jag kröp ned under täcker igen så snart min mamma erbjöd sig att ha honom och sedan sov han ju middag.
Nu skall jag tvätta alla min sons bodys och långkalsonger. Hade ju inte med oss så himla mycket grejer, då vi bara skulle stanna över påskhelgen egentligen.
Bla planerat... ;) Lite impulsmänniska är jag tydligen fortfarande *skratta*
Dags att slänga i maskinen om jag skall hinna torktumla innan 16.00
Alla sätt är bra, utom de dåliga
Kanske samma tjej som använde mobilsurfandet till att byta ip på blogtoppen?
Har jag fel, kan ju du, min mystiske mobilsurfare som kikar in flera gånger om dagen kanske säga hej? ;)
*nyfiken i en strut*
Så sjukt mkt lättare att hålla reda på besökarna när man har 40-50st unika om dagen mot för 200-500 om dagen...
Drar till fjälls!
Imorgon kväll drar vi till fjälls!
2 meter snö, skoter och temp ner till -27 i förra veckan.
Här snackar vi norrland!
TUR att jag köpte den där förbannade, dyra overallen till min son, med microfleece ;)
Bloggar mer imorrn. Behöver sova... *gäsp*
Hemma och vänder
Sonen orkade verkligen inte med en längre tur på den "lokala gallerian" så det fick bli en genomrusning... Både jag och hans mormor är helt slut.
Ett gnälligt, trött och lite febrigt barn är inte kul, eller humant för den delen. att släpa runt i butiker.
Vi gjorde bara en snabbkoll, försökte få i honom lite fika och åkte hem.
Nu har jag lagt lilleman och bror som är hemma med halsfluss skall övervaka, så jag med min mor hinner in en snabbis till gallerian i stan.
Finns en underbar, veckad, svart kjol från Seprit som jag fått ögonen på... KJOL är vad som gäller i vår/sommar. Var himla länge sedan jag klädde mig i det och har blivit en riktig "Jeansmorsa"
Feminint är ordet, som skall gälla!
Nu skall jag rusa, så det inte hinner stänga!
Planerad dag
Kom ju inte i säng föränn EFTER FYRA imorse...
Fastnade online, pillade till detaljer i min blogg och sökte efter plugins och themes till Wordpress.
Jag kan lätt bara glida in i designens värld och försvinna. Farligt!
Min son har varit oerhört orolig hela morgonen. (Iaf med hans mått mätta) och ville inte alls sova middag, trots att jag klart och tydligt kunde se hur trött han var.
Tillsist, efter välling, upplockande av utkastade nappar och två knökfulla, illadoftande blöjor drog han "Ninen" till sig och slöt sina stora blå.
När han vaknar planerar vi en sväng in på stan.
Missen är bara att min sambo inte tyckte vi behövde ha vagnen med oss över Påskhelgen. Räknade inte direkt med att vi skulle bli kvar ett par dagar till *suck*
Men han HAR ju två ben att gå med, även om det inte går så snabbt och/eller smidigt som mamma skulle önska.
Min mor mår lite kymigt och har hostat och sprungit uppe inatt... Min bror har förmodligen halsfluss (skall till VC om en halvtimme) och min son är dålig i magen, hostar och har mild ögoninflammation som hör ihop med förkylningen.
Själv mår jag topp, förutom att jag är lite slö.
Konstigt?
All min nästäppa har givit med sig och jag känner mig ändå rätt pigg för att bara ha sovit självvalda fyra timmar inatt...
Bara att hoppas att min mor och min son, känner sig ok om någon timme. Skulle gärna vilja göra lite REA-shopping.
Önskar er alla en mysig dag!!!
Tragiskt!
Någon har iaf tagit det till sig...
I min förra blogg, hade jag det sista halvåret, över 25.000 unika besökare, men INGEN surfade in via en sida som anonymizer.
Det hände ALDRIG på 25.000+ unika klick...
Och det gör att jag med stor säkerhet vet vem det är ändå.
Så jävla fånigt.
Attention old readers!
Vet att jag har en del "gamla läsare" som hittat hit, efter att ha varit trogna mig första blogg...
Både sådana jag känner till, genom att de lämnat en kommentar, eller till och med kontaktat mig på msn och sådana som jag känner igen ip-nummer och host hos.
Tänkte skriva några rader riktade till er.
Jag är ledsen att jag inte kan, eller vill, skriva lika utekämnande och djupt som jag gjorde innan.
Jag har vid enstaka tillfällen berört privata känslor här inne, men har beslutat mig för att det inte skall bli en vana, framförallt då jag ser vissa entrys från staden där jag bor idag. Jag känner igen Hosten och misstänker att de kan tillhöra just min sambos tidigare anställda.
Jag vägrar hänga ut honom för dem som läser av fel anledningar...
Så ni, som läser här, men av "rätt anledningar" Ledsen att ni drabbas.
Känns som om detta egentligen är en stor anledning till att byta till Wordpress, så kan jag låsa vissa inlägg och lämna ut lösenordet till personer som fått identifiera sig.
Winning streak!
Fick just veta att jag vunnit en Bare Escentuals i.d. Maximun Coverage Synthetic Concealer Brush, hos Gozzip Girlz och jag tackar och bugar.
Jag har sedan tidigare ett beginners-set från I.d och produkterna har gjort mirakel(!) med min problemhy. Borstar har jag köpt till bl.a rouget och expiditen gick i ed på att om man sköter dem rätt, är de livslånga.
Dock är detta en Syntetisk borste, så just den kanske inte håller i 50 år framöver ;)
Produkterna är värda varenda öre och jag kan gott rekommendera dem till dig som lixom jag deltar i jakten på den perfekta hyn!
Är dock otroligt skönt att slippa lägga ca 210-250kr på en bra borste... Nu kan jag byta ut min Isadora Mineral concealer borste och lägga denna till samlingen.
Imorgon är det jag som köper concealern och skrotar min tidigare Cover all Mix från Make up store!
Vad i hela världen?
Att tiden altid springer iväg om natten?
Pill-Maja!
Idag har jag bytt typsnitt överallt, bytt rss-loggan för att matcha mina färger och stil, ändrat lite namn på länkar, lagt till en modifierad bild från bloggkoll.com, i menyraden och äntligen blivit av med den lilla buggen med listor (små prickar i menyn) som jag inte orkade leta reda på i början.
Är mest nöjd med min fina rss-logo ;) Vet att så gott som ingen använder sig av Rss, men det är synd för det är mkt användbart att prenumerera, framförallt när man läser många bloggar och/eller använder sig av något Rss-plugin i sin browser.
Småändringarna har gjort att bloggen nu är betydligt mer estetisk i Explorer, men sämre i Firefox, enl mitt eget tycke.
För de flesta Mac-användarna blir det nog glada miner då jag anammat det älskade typsnittet helvetica... För PC blir det dock Lucida Sans, som jag nyligen fått upp ögonen för, men inte är säker på att jag gillar till resten av layouten.
Ju mer jag undersökt och lärt mig om Wordpress, ju mer känner jag att jag nog vill konvertera dit, med egen domän... Min dröm... ;)
Måste bara lära mig lite mer PHP och få bättre koll på alla plugins.
Det finns så himla mycket mer möjligheter, rent designmässigt...
Dessutom kan man surfa runt HUR MYCKET SOM HELST och hitta jättefina Themes, som man sedan kan utgå ifrån, inspireras av eller helt av bara använda, utan att designern lägger någon som helst prestige i det!
Anna, är dock så snäll att hon låter mig exprimentera hos henne... Är mkt nytt på gång där kära läsare :) Kommer bli så himla fint och smidigt att surfa runt där när jag är klar.
*Lovar*
Sprang på en massa ikväll/natt som gör att jag bara vill skrota allt jag redan gjort och börja om! Älskar att pilla, testa, trixa och lära mig!
Finns iaf GRYMT mycket bättre förutsättningar att få exakt den användarvänlighet och utséende man vill på just WP om man skaffar egen domän vill säga..
Utan egen domän anser jag det vara mycket mer begränsat än blogg.se
Har varit i en designsvacka under en period och inte alls haft ro eller lust att sitta framför datorn.
Nu har jag dock åter igen börjat spana in andras grafik, kika vad de gjort i sin kod, letat typsnitt... Klippt lite här, klistrat in lite där, inspirerats av någons grafik, stulit några rader kod av en annan...
Sedan bakar man ihop sin jättekaka och modifierar allt, så man får sin egen personliga touch på det hela.
Det är enligt mig det allra bästa sättet att lära sig :)
Gör fel, gör om, gör rätt!
Blocka
Jag vet inte så mkt om den här funktionen att blocka ip-nummer och egentligen vet jag att det är helt onödigt gentemot den jag önskar skall hålla sig utanför, då den personen tidigare använt sig av en metod att byta ip-nummer när det bla gäller att rösta på bloggtoppen.
Jag är nämnligen 99.9% säker på att hon först fuskade åt sig själv och senare åt mig.
Med andra ord vet hon hur man byter sitt ip på ett simpelt sätt och kommer LÄTT förbi en block.
Dock såg jag idag att jag fått en ny besökare från "misstänkt stad" som jag antar är hennes syster.
Den här personen kom hit via en annan blogg och jag ser att han/hon (förmodligen hon) kikat in inte bara en... utan MINST SJU gånger under dagen, utan att lämna en kommentar.
Valde därför att blocka just det ip-numret.
Man är aldrig helt anonym på internet... Det är lätt att spåra vilken operatör som personen som skriver använder, samt stad och lite annat jox.
Är bara så himla tråkigt att jag känner det här behovet ens *ledsen*
Är det någon som vet vad som händer när man blockat ett ip? Kommer det upp en ruta som säger "Du har inte tillgång till den här websidan", eller kommer man helt enkelt bara inte in?
Tack Annah, som skickade den här länken. http://info.blogg.se/151005105942_var_frsiktig_om_du_vill_vara_ano.html
Stor, jävla vits att blocka folk då?
En dålig kompis
Idag har varit en dålig dag, gällande bekanta, eller om man skall kalla dem "tidigare vänner"
Jag har skrivit tidigare om hurvida man egentligen kan "Äga sina vänner" och idag har det varit mer av samma valuta som jag nämt där.
En av tjejerna fick jag ta en konfrontation med idag och reda ut en massa gammalt groll som jag personligen inte förstå varför det är en diskussion egentligen.
Den andra skriver pikar i sina msnrubriker om exempelvis att "Barn hör inte hemma på youtube" så jag misstänker att hon faktiskt hittat till den här bloggen (då jag vet om en del gemensamma länkar) och därmed borde jag egentligen inte ens skriva det här inlägget för att inte bete mig lika fånligt som jag tycker hon gjort idag.
Vi har inte hörts sedan sist jag var hemma norröver och hon, precis som min andra väninna, gav mig kritik för att jag sällan hör av mig och att vi därför gled ifrån varandra.
Jag förklarade att hon var lite nojig och att jag inte kände så, men då kom pikarna i hennes blogg om att det finns "Vissa som inte bryr sig" *sucka*
Jag är en jättefånig barnrumpa på vissa saker.. och just när någon försöker manipulera mig till något, exempelvis genom att "Hinta i en blogg" eller skriva provocerande meddelanden på msn, så gör jag tvärt om på pin kiv och stolthet istället.
Måste säga att jag inte orkar med detta idag.
Skönt att ha fått det förstnämnda reltivt ur världen. Vi har iaf kommit överenns om att vi inte är överenns, men ändå skall släppa det hela och gå vidare.
Det tog mig en timme på msn och runt två i telefon.
Otroligt krävande.
Hoppas det ger resultat. Hatar när folk är besvikn/sura eller allmänt upprörda på mig, även om jag egentligen inte BEHÖVER ta det åt mig.
Den andra tjejen tror jag faktiskt att jag hoppar över att skriva om här, då det finns stor möjlighet att hon läser och/eller att andra läsare kan klura ut hennes identitet och det känns väldigt onödigt att racka ner på henne på något vis inför andra.
Jag försöker att inte sänka mig till en låg nivå, men ändå kunna skriva av mig i min blogg, såsom jag alltid gjort.
Hoppas att det blåser över.
Själv orkar jag inte ta tag i det, för att jag vet att jag åter igen kommer vara tvungen att krypa och be om ursäkt för det ena och det andra fastän att jag inte anser mig gjort fel.
Har en del sådana tillfällen i ryggsäcken och min stolthet säger nu stopp.
Jag vet att det är en massa misstolkningar mellan oss just nu... och ärligt... Jag börjar tycka att det inte är värt att reda ut dem.
Nu skall den här "falska människan" (Allt är ju relativt?) ta en dusch tillsammans med min "Jävla Youtube-unge" (som förövrigt borde lämnas utanför detta) och lägga locket på lådan. *radera på msn för att slippa se fler dolda budskap*
Varför är det så jävla besvärligt att ha tjejkompisar?
Stora pojken!
*fnissa* Älskar att han med flit kastar traktorn på golvet och sedan låtsas vara helt ovetande ;)
Men det som slår mig är hur oerhört mkt han växt i utséende, tal och rörelsemönster på så kort tid...
Tiden går sååååå fort!!!
Ensam
Sonen har med sig vinterkläder och jag får isf försöka låna till mig samma täck-kläder som jag fick låna när vi åkte skidor/snowboard här uppe sist.
Rätt kallt idag.. runt -10 och friskt!
Vackert väder, strålande sol... Stackars dem som är kvar hemmöver med drivor av snö, blåst och skitväder.
Nu skall jag hoppa in i solariet och ta en dusch, medan jag låter sonen sova middag!
Dröjer mig kvar
Sonen är sjuk :( Har ögoninflammation och dras fortfarande med den hemska förkylningen.
Så förutom att jag faktiskt VILL passa på att hänga med familjen, så känns det smart att flyga med honom i efterhand istället för att åka bil i 10 timmar.
Påsken har varit upp och ned.. Bergodalbana....
En hel del underhållande saker som snowracerlopp i trappan, bastubad med efterföljande "Dölja penisen med en kastrull", invigning av nytt lekland, konfrontation med gammal crush och nattliga telefonsamtal har hunnits med och varvast med fyllensack, tårar och sjuk humor.
Låter galet?
Nejdå... bara en vanligt storhelg med min och sambons familjer!
Kommer att vara back in buisness med bloggandet imorgon kväll, skulle jag tro...
C U then!
Lågvarv
Finns hur mycket som helst att skriva om, men just därför ingen tid att sitta vad datorn och knappa.
Vann f.ö en tävling hos S h o p a h o l i c m a m m a n härom dagen! Roligt :)
I got no time!
Rockstar!
ÄLSKAR hur han diggar å headbangar lite *fniss* "Kompningen" på elementet är najs med haha...
Han ÄLSKAR alla instrument, sång och musik...
Återtagit kontrollen
Är mycket som är konstigt här nu... Vädret är helt upp o ned... skrev ju härom dagen om vilet underbart vårväder vi hade och tillbingade eftermiddagen i lekparken?
Nästa dag YRDE snön och lade sig i tjocka drivor!!!
När jag vaknade morgonen därpå var det åter igen stålande sol.. Kändes som en decembermorgon, snarare än en marsmorgon och snart PÅSK?
Idag åkte jag med min son och en väninna med son, till grannstden för shopping. Solen strålade, snön var nästan bortsmält och mitt under dagen började det HAGLA?! What?!
Nu har vi Fukkat upp planeten ordentligt.
För övrigt gick min sons besök hos tandläkaren helt smärtfritt. Han öppnade snällt munnen efter att man mutat honom med en tandborste.
Borsta tänderna är det roligaste han vet...
Blev lite undervisade om vad han bör och inte bör äta så ofta och fick veta att Russin är jättedåligt för tänderna?! DET visste inte jag.. *Dra in russinransonen*
Imorgon, tidig morgon, drar vi till svärföräldrarna. Därifrån åker vi i samlad trupp (bil) till Norrland och mina föräldrar.
Skall bli grymt trevligt! Underbart också, att mina föräldrar och min sambos föräldrar går så bra ihop. Hade de bott närmare hade de garanterat varit bästa vänner. (Löser en hel del vid storhögtider som jul osv)
Nu skall jag mysa med min son!!
Om att tappa kontrollen...
Har insulinkänning (sockerfall) och känner hur kontrollen rinner ur min kropp.
Mätte nyss mitt blodsocker och låg på ett ok värde, men vet att jag legat högt tidigare idag, så det är det snabba fallet som stör ut min kropp.
Kämpar för att träffa rätt tangenter, medan jag väntar på att färskpastan skall koka klart och dämpa mitt fall...
Önskar ingen den här sjukdomen.
Varför skulle just jag bli diabetiker typ 1 i vuxen ålder?
Förlåt!
Givit mig på att koda Wordpress för första gången och resultatet ser du hos Annas Tillvaro.
Är långt ifrån klar, men de flesta av färgerna och så är satta så att hon är nöjd. Nu skall jag lära mig lite widgets och lägga sista finishen så den blir perfekt!
Solsken!
Tidig morgon
Min son behagade vakna kl 07.00 imorse, utan att förstå det minsta att mamma var trött sedan nattvaket kl 03.00 inatt.
Nu sussar han en snabbis, innan tandläkarbesöket kl 11... Skriver mer efter.
Teamwork
Hör inte längre någon hosta från hans rum och sista gången var för över 10 min sedan... inte ens en "attack" utan bara några tysta rosslingar.
Gick och plockade upp honom efter att jag knappat klart det förra inlägget och gav honom 2,5ml Mollipect.
Satt i soffan och myste med "Ninen" och sjöng alla hans favoritsånger.
Trollmors vaggvisa, Blinka lilla. Ro ro till fiskeskär, Vem kan segla, Ronjas vaggvisa och en massa andra lugnande sånger.
Upprätt hostade han inget och han slumrade till som hastigast i min famn... Inget som händer ofta numera.
Vi är ett team han och jag.
Är han sjuk, så är jag sjuk!
Vågar inte riktigt lägga mig ännu... Vill kolla till honom inom en halvimme/timme så att han sover och allt är ok efter den extra dosen medicin.
Hör nu hemska hostningar från hans rum... Stackars liten... Det är mycket längre mellan attackerna iaf...
Imorgon skall han på sitt första tandläkarbesök.
Tur att det är först efter elva, för jag HOPPAS han vilar ut imorgon. I värsta fall får jag ringa och avboka om han är för trött... Borde ringa VC och boka tid med läkare.
Kan ju inte vara meningen att det skall vara så här vid varje förkylning?
Han måste ju få sova!
Nu skall jag läsa lite i min bk, så jag kan sticka in huvudet hos min son senare för att se att allt är ok.
HOPPAS för min gud att han inte behagar slå upp sina tora blå som vanligt innan 08.00 imorgon...
Kan bli tungt för morsan som inte kommer att somna för 03.00- 03.30!
Hörs imorgon!
Ps. Har just Googlat om Mollipect och hurvida det ger bi-effekter att "överdosera" och har funnit en massa debatter, krönikor och kommentarer från "Sköterskor, läkare och banläkare" som påstår att Mollipect helst skall tas i lite större dos än angivet, för bästa resultat och att det vanligaste felet föräldrar gör är att "ge för små doser". Enl FASS (Läkarvers) kan det tas upp till dubbla dosen. Dock kan barn bli lite "speedade" då den innehåller efidrin... Blir nog en tidig morgon trots alls. Nu känner jag mig MYCKET lugnare. Tyst i barnkammaren sedan länge... Snart dax att checka sonen och knyta mig. Ds.
Min lilla kämpe!
Varje gång han drar på sig en förkylning, är det samma visa!
Den sätter sig direkt på luftrören och han får en hemsk slemhosta, så hemsk att han ofta skickas hem feberfri från dagis.
Vi har i samband med samtliga tidigare förkylningar, varit till lkaren, men de ordinerar endast Mollipect, som vi fick utskrivet redan när mn son var runt 4 månader gammal.
Man får ta Mollipect 3ggr/dygn och om vi ger honom det precis innan han lägger sig, kan han få sova 4 timmar i sträck.
Dvs 20-24, precis som i natt.
Just ikväll, hade jag svårt att sova, redan innan han började hosta riktigt illa, så jag var uppe när det satte igång.
Han hstade elakt i runt 30 min, med bara några få min mellanrum, innan jag beslutade att gå in tll honom...
Han visade sig vara klarvaken, trots att han inte sagt ett ljud?!
Jag gav honom 2,5ml Bromexdin, iom att han fått strax under 5ml Molipect vid 20.00... (Är det någon medicin jag tror på, så är det hostmedicin. Första gången vi var till läkaren varnade de om lnginflamation när det gäller så pass mkt slem som vår pojke hade)
Dock ville han genast ha välling efter, så jag vet inte hur pass medicinen verkar om man sköljer ner den.
Försökte lägga mig igen, men han slutar inte hosta. Det låter hemskt och som mest har han fem min mellanrum mellan attackerna.
Har varit in igen, alldeles nyss, en halvtimme senare och pallrat upp huvudtänden med en STOR soffkudde.
Även denna gången var han glad och klarvaken, men tyst förutom hostan! Mammas duktiga pojke.
Han hostar fortfarande, men det blir längre mellan perioderna och jag hoppas snart han skall somna.
Min lille kämpe. Inte ett gnäll? Inte ens lite gråt? Inte ett klagomål på att vara ensam i rummet?
När vi var hemma i norrland 3veckor tillfrisknade han från en svår förkylning, han har haft flertalet på rad och den längsta varade i 7(!) veckor... Nu har han hunnit vara på dagis hela tre dagar... Gissa vad? Jo, here we are!
Jättetråkigt att han blir så HIMLA hostig varje förkylning... Han slipper iaf feber. *sucka*
Vad mer kan en orolig mamma göra?
Det värker i min kropp varje gång jag hör honom dra efter andan. Jag mår illa när jag hör att han hostar så att han nästan kräks...
Undrar om det är ok att ge lite mer Mollipect, men det vågar jag inte.
Det MÅSTE ju gå att få någon annan medicin hos läkaren! Det är INTE förkylningsastma för inandningen är felfri. Det är slemmet... det otäcka slemmet som ger sig på min pojkes luftrör.
Vad gör man åt det?
Han är för liten för att vara sjuk! Ge mig istället!
Mammas lilla kämpe... Han klarar det så bra.
Och här sitter jag. Hönsmamman.
Blast from the past - Sambo
Det fick mig att minnas när jag miste min första Sambo...
Till minne av Sambo
Tis 26 aug 2003 23:42
Idag somnade min älskade "tise" in hos veterinären...
Känns som om tårarna aldrig tar slut...
Hon dog av sin nyfikenhet.
(Har tyvärr ingen bild på henne på denna datorn, men hon är väldigt lik den här katten, fast halva hennes ansikte var ljust och ögonen gulare)
Igårkväll lekte hon i fönstret i vår lgh på fjärde våningen... Nyfikenheten drev henne att försöka hoppa ned på ett sluttande tak ca en meter från fönstret.
Hon hade inte räknat med det glatta materialet under tassarna... för hårt att klamra sig fast i med klor... för brant att hålla balansen på.
Fyra våningar...
Jag hörde klorna rispa mot metallen och hennes bodisande jamande från marken nedanför.
Trapporna ner har aldrig gått så fort att ta sig ner för.
Fann henne ihopkrupen i buskarna.
Hon jamade med en röst som inte var hennes.
Hon var skadad... Det såg jag genast.. tårarna infann sig redan då.
Jag lade knappt märke till att hon klöste mina handleder i ren panik när jag lyfte henne...
Hela natten har hon blött och kissat på sig...
Vakat över henne... Strök hennes rygg... kliade henne under hakan och bakom öronen som hon brukade älska...
Hon hade för ont för att spinna.
När hon först kommit in ville hon bara vara ensam... Men när jag lät henne få sin vilja igenom och lämnade henne i hennes säng i köket dröjde det endast någon timma innan hin kom ihopkrupen av smärtor och mödosamt hoppade upp till oss i soffan...
Hon var alltid så kelig... så sällskapssjuk... så genomgo.
Nyfiken, busig... sprallig... livfull... ja.. FULL av LIV!
Tog henne till djurkliniken...
Röntgen...
Urinblåsan syntes inte på bild.. den var helt spräckt...
Runt hjärtat låg luft som hindrade henne från att andas normalt och hon kunde inte sövas ner och opereras innan den luften dänerats.
Men blåsan var så trasig...
Hennes odds var för låga för att jag skulle klara att se henne plågas för att sedan dö.
Veterinären såg så skeptisk ut att det kändes som om ett svärd genomborrat hela min kropp.
Jag tror aldrig jag gråtit så som det senaste dygnet...
Jag strök hennes huvud... Viskade hennes namn i hennes öra... Berättade att matte älskade henne. Att det onda skulle gå över...
Hon kämpade länge för att hålla ögonen öppna... att se mig i ögonen... boldcirkulationen var så låg att överdosen av narkosmedel dröjde flera minuter innan hennes sista, lugna och fridfulla andetag ebbade ut.
Jag strök henne i flera minuter efteråt...
Veterinären lade henne i en låda... Då brast det lilla jag hade kvar av min styrka...
Skakade när jag bar hennes sovande skepnad ut i bilen...
Klappade henne där hon låg i sin låda... hela vägen till den glänta som vi valde ut åt henne...
Den var så fin.. Hon hade älskat att springa där om hon hade levt.
Hon älksade att vara ute... stilla sin nyfikenhet.
Hon borde ha fått varit utekatt...
Bröt ihop igen när tankarna på att lägga hennes fortfarande varma kropp i den mörka, kalla jorden nådde mitt medvetande.
Fick panik av att tänka på att jord skulle tränga in i hennes öron, ögon och nos...
Virade henne i påslakanet jag burit henne till veterinären i...
K staplade stenat över hennes grav... och resten en lite större vid gravens huvudände...
Jag gjorde ett träkors och lade min bukett...
Sade farväl...
Jag älskar henne så...
Sambos Matte
Knyta en knut...
Känner att dage varit lång, trots att vi inte gjort så himla myckt, fast det var planerat till en början.
Hatar att vara mensig! *förvriden grimage*
Nu skall jag lägga mig och fantisera om hur det kommer att bli när vi flyttar till hufvudstaden!!!!
Sov sött och dröm gött!
Tävlar igen...
Eftersom att jag avgudar i.d-makeup, men det är SÅ FÖRBANNAT DYRT så måste jag givervis vara med och tävla igen.
Har du sett mig utan smink? Nej, tacka GUD för det... Jag behöver verkligen en bra concealer (då min från Make Up Store, täpper till mina porer och faktiskt ger MER finnar!)men har inte råd med både concealer och borste, från i.d... Varför? För att jag är utblottad efter att ha köpt ett helt foundation-set från i.d denna månaden.
Motivation:
En grånad småbarnsmorsa med tom penningpung,
behöver vinsten för att känna sig ung.
Trolla bort mitt "pizza-fejs"
... med i.d. smink & Grejs!
Utanför
Vad jag undrar är varför jag och min sambo inte kollar på lägenheter tillsammans istället för de två...
Har kraftig PMS idag... grymt känslig och lättirrterad och givetvis är det då min karl har en såndär cepe dag getemot mig, som jag bara hatar.
Vad jag menar?
Han svarar inte när jag pratar med honom, ifrågasäätter exakt allt (ex som om det inte är dags att koka nudlarna till maten nu, eller om jag verkligen inte skall ha 5dl grädde istället för 3dl som jag nyss stoppat i korgen på ICA) Låter kanske inte så jobbigt, men när det gäller så gott som ALLT under en hel dag, går det mig på nerverna.
Frågade honom just om inte vi kunde titta tillsammans på lägenheterna, istället för att han skulle göra det ensam nu...
Dumt drag en dag som denna då han är cepe å jag ledsen.
Blev fint klappat på huvudet, verbalt... igen. Precis som första dagen hemma...
Fy fan.
"Men E! Vad är det du är så arg för egentligen? Du kan få vara med när vi väl skall flytta!"
Bussig ton.
Där fick man för att jag tyckte det kunde vara mysigt att browsa TILLSAMMANS och inte var för sig.
Gunga
Härligt lekväder!
Att häckla andra?
Många av dem jag sprungit på är sk "Häckel-bloggar" som livnär sig på att rent ut sagt häckla andra mer eller mindre framgångsrika bloggare...
Varför går det bra för de här bloggarna? Varför läser vi dem och gottar oss i deras elaka kommentarer, nedsättande texter och rentav personpåhopp?
Jag har själv kommit på mig själv att fnissa rått, när jag känt igen parodier på bla, "Den beryktade 3B" och sekunden efter skäms jag. Tjejen är 17 bast och framgångsrik, har en blogg värderad till MILJONER. Klart hon har lite storhetsvansinne?
Hade det varit jag vid 17års ålder... HUA... Folk hade hatat mig med.
Men åter till topicen.
Varför gillar vi att läsa elaka saker om "bekanta" personer? Framförallt de det går bra för och vi bara älskar att hata?
Är det av samma anledning som vi tycker om att snacka skit om våra äner och bekanta över en kopp kaffe?
Är det av samma anledningsom svenska folket gått samman och attakrar den tidigare så folk-kära Carola?
Blir vi större vi att se ner på andra och tillsammans alliera oss gentemot dem? (Aka Mobbing)
Och när man skriver på ett lite "skämtsamt sätt" och får människor att skratta genom sina liknelser, häcklerier och påhopp... Är det mindre illa då?
Skulle det vara bättre att hacka på människor, publikt i en blogg? Är text mindre "fult" än ord? Gör det mindre ont? Och är det mer ok när det gäller någon "Populär"?
Varför har de här bloggarna så många läsare?
Okej, att alla har rätt att uttrycka sin åsikt...
Men detta är mobbing i mina ögon.
(Med "Vi" menar jag folket, generellt och inte nödvändigtvis just du eller ens jag)
Bitchfight!
Mina tummar hålls för Rongedal, men jag tror att det blir en tuff kamp mellan Charlotte Perelli och Linda Bengtzing med Sanna Nielsen på tredje plats.
Vem hoppas och/eller tror du vinner?
Asflabb!
Och om nån kan tala om vilka lugnade mediciner morsan som bara följer efter med knäppta händer och ett fånigt flin tar, vinner ni ett pris!
Romantik
De senaste dagarna har varit påfrestande här hemma.
Redde ut en hel del grejer som vi ser olika på, men aldrig egentligen PRATAT om innan och det känns faktiskt skönt.
Bl.a. pratade vi om vad vi anser är romantiskt.
Jag tycker att romantik i vardagen är livsnödvändigt medan min sambo mer anser att när man väl skaffat en partner, skall man kunna komma hem och bara "vara."
Jag tycker ju att han har rätt... Men samtidigt vill jag leva rosenrosa, snuttidutt-liv!
Har iaf pratat om det och nu känns det inte lika tungt att se alla bloggar om hur tjejer kryper nära sina pojkvänner och "bara njuter av att vara hans" *kräk-känsla*
Såg ett par på restauranten, där vi avjöt en tidigt middag igår... de måste varit nyförälskade, för de satt och kysstes över bordet, släppte inte varandras händer och fnitrade som tonåringar.
Vad jag saknar den känslan... Av att vara yr av förälskelse... att inte kunna finna en brist i sin partner om man så ens fick för sig att försöka.
Den där känslan av att det enda man egentligen vill i denna värld är att känna hud mot hud, med den man hör ihop med.
Men det där har man bytt. Mot trygghet, mot att känna sig hemma... Att längta efter att få prata med sin sambo om hur dagen varit, att se min killes drag i min sons ansikte och det välbekanta att somna till sin älskades andetag.
Så typiskt mig, att alltid vilja ha det jag inte har.
Hade det varit så att jag avr nyförälskad, hade jag längtat efter den där tiden då jag kan gå hemma i sunkiga mjukisbrallor, osminkad och oduschad och veta att; Ja, han älskar mig ändå!
Filmfredag
Nyss stigit ur soffan efter att ha glott på Mr & Mrs Smith, tillsammans med min sambo.
Den var exakt lika kass som den var på bio, sist vi såg den... Lätt-tittat och mysigt att ligga i soffan dock.
Fattar mig inte riktigt på den typen av filmer, men det är väl tänkt att vara en komedi, framför en actionfilm hoppas jag?
För hur en liten, späd kvinna som Angelina Jolie, kan knäcka en fullvuxen mans nacke genom att placera händerna vid tinnigarna på honom, eller hur hon kan skjuta med tunga vapen utan minsta rekyl, trots slappa och ospända armar, går mig smått på nerverna.
Är faktiskt en av FÅ filmer som inte står i vår filmhylla... Har en hel vägg med DVD-filmer i "extrarummet" och vi köper mer varje vecka... Undrar egentligen hur mkt pengar vi lagt på just film och hur många timmar av sitt liv man "tittat bort"?
Läskigt...
Nu är vi tillbaka i vårt esse, framför varsin dumburk.
Imorgon vankas melodifestivalens final. Förhoppningsvis avnjuts den tillsammans med goda vänner från grannstaden, men det beror aldeles på.
Inte lätt att styra upp något, småbarnsföräldrar emellan...
Ena dagen är min sjuk, andra dagen någon annans... Det sovs inte hela nätter och det måste styras upp med sovning på plats osv.
Tider har en helt annan betydelse efter att man "Poppat ut" en liten skrikmaskin ;)
Söndag innebär "parmiddag" med min sambos ex, hennes nya och deras son.
Har blivit en stående inbjudan som går över till andra paret varje vecka, lustigt nog. Nu har jag avrit bortrest och man KRÄVER sin middag *skratta*
Planerar tacopaj... Känns lagomt!
Kram på er!
Mys
SOM jag längtat och SOM jag förtjänar det... *håller tummen*
Pryltokigt
Har knappt fått honom att lyfta blicken ifrån den, sedan han om innanför dörren, men jag klandrar honom inte!
Jag har aldrig varit det MINSTA intreserad av mobiltelefoner, sedan jag fick min första Ericsson T28 julen 1999... DÅ brann jag för min tuffa mobil! ;) Men iPhone... *dreggla* Jag skulle kunna mörda för den.
Min sambo är dock smart... Han har runt 5000kr som jag får köpa något tekniskt för och erbjöd mig att antingen köpa en iPhone, eller en systemkamera...
Jag har LÄNGE haft ögonen på en Canon EOS 400D, men nu i mars kom Canon EOS 450D...
Kommer LUNGT välja en systemkamera framför en mobiltelefon... HUR COOL den än är.
De flesta av er vet säkert inte detta, men jag gick Hantverk/Foto i gymnasiet... Kånkade oftast med mig två systemkameror (En halvautomatisk och en helt manuell) med flera objektiv och stativ var jag än gick, på den tiden.
Hade fotolabb hemma i bastun och bodde i studion på skolan...
Om inte min depression drabbat mig med full kraft, hade jag förmodligen levt min dröm och jobbat som modefotograf ett par år och nu drivit en egen studio. *sucka lite*
Nej, en kamera får det bli... Min lilla sprätt (En Canon IXUS 70 som jag fick ny av sambon i julklapp) duger inte att TA BILDER md utan enbart till att "knäppa kort" som min lärare sade.
Hjälp vad prylnörig jag blev nudå!
Designat till en vän
Första gången på länge jag valt att göra en blogg till någon annan, men det var faktiskt roligt att göra i annan stil än jag själv kanske hade valt..
Slutade dock med att det blev en design jag själv kan tänka mig ;)
Klcka på bilden för att se större format, det fattas MASSA detaljer förminskat...
Klicka HÄR för att komma till bloggen.
Visst blev den fin?
Det enda jobbiga med att designa till anrdaär att jag vill möblera om här sedan ;)
*massa idéer*
Back to bed!
Sambon var ute och vinkade av en kollega till nytt jobb, på after work igår.
Smsade honom vid 23.30 och önskade honom en trevlig kväll, planerade att knyta mig... Han svarade dock att han gick hem i det ögonblicket så jag stannade uppe för lite kramar.
00.00, blev jag orolig, då det inte tar mer än tio min att gå hem... Skickade sms och frågade om han blev kvar och att jag skulle lägga mig. Önskade igen en trevlig kväll.
Fick sms tillbaka att "Jag går nu!"
Lade mig denna gången, var vaken till 00.30 och insåg att han inte kom... Somnade.
Vaknade med ett RYCK kl 01.09, då telefonen ringde. Hade det hänt något denna gången?!!!
Kan säga att jag inte var nöjd när jag hörde min karls sluddriga stämma fråga om det var ok med en övernattningsgäst, som inte tog sig hem. Givetvis var det ok, var han tvungen att ens ringa och fråga det???
De rumlade in tio min senare... Fnittrandes och hyschandes... Minuter efter hoppade min sambo glatt ner i sängen och småpratade med en grinig mig, till dess att jag var klarvaken.
Även om det hela slutade med kel, somnade jag inte föränn kl 4-5 imorse... Vår son vaknade i vanlig ordning strax innan åtta och jag fick sminka mig och ta med honom till dagis.
Måttligt grinig över att min gubbe först tänkte ligga kvar och dra sig, men han gick till jobbet samtidigt.
Lagen om alltings jävlighet bestämde att jag just idag, skulle träffa en jättetrevlig morsa som har barn på samma avd. som vi.
Vi slog följe hem och bestämde oss för att fika i framtiden, tillomed HON som var drivande för en gångs skull?!!
Varför träffar man alltid bra människor när man skall flytta?
Var PRECIS samma sak när vi flyttade från vår förra stad... Träffade en underbar tjej som är en vän för livet, strax innan flyttlasset skulle packas.
Nej fan... Skallen värker och jag ser smått suddigt.
Gissar på att jag INTE kommer att städa garderoberna idag.
Beroende
Jag blir så full i skratt över det bloggnamn jag valt...
Ännu en screendump som påvisar att det är smått lustigt!
Är ännu en gammal läsare/väninna som skrvit med exakt samma formulering... :) GLAD blir jag!
Könsdiskriminering
Själv är jag inget fan av modebloggar, jag har en skrev uppfattning om vad som är mode och jag rent av avskyr en hel del av det som faktiskt ÄR modernt. (Ryser åt alla farmorsgardiner som tjejerna bär som klänningar just nu.)
Trillade iaf in hos Tobias, som är en ung kille och förmodligen en av FÅ grabbar på mingelkvällen.
Han har skrivit om de sk "Goodiebagsen" som man fick på plats och påpekar att hans syster kommer att bli överförtjust, för det var så gott som UTESLUTANDE tjejgrejer i påsarna.
Jag kan bara tänka på hur det skulle krönikeras om det såg annorlunda ut?
Om en tjej var på en mansdominerad "mässa" och produkterna man fick med sig hem endast riktade sig mot männen.
Vad beror det här på? Könsdiskrimineringen mot män...
Varför är det okej att ha "Ladies Night" på krogen men inte "Mens Night"? Varför är det okej för en tjej att nypa en kille i häcken på krogen, men inte tvärt om? Varför får man skriva "Vi ser görna kvinnliga sökande" i en platsannons men inte manliga? varför fanns det innan en bilaga i Expressen som hette Kvinna, när det hade blivit RAMASKRI om det funnits en som hetat "MAN"?
Jag tycker det hela är lite absurt...
Snart kantrar det över och vi kommer att helt diskriminera männen, istället för kvinnorna.
Okej, det är att ta i. Kvinnor ligger fortfarande back på många punkter i samhället, men gör det att det är rätt att diskriminera männen inom andra områden?
Jag hajar inte...
Är inte det dubbelmoral av samhället?
Samhället är ju ändå vi?
Rätten att ha föräldrar
Here it comes...
Jag kan verkligen inte förstå mig på dem som är motståndare till både homo-adoption och homo-äktenskap, men idag är det förstnämnda jag skall täcka.
Jag har hört så många argument... det ena dummare än det andra.
"Banen kommer att bli mobbade", "Barnen behöver föräldrar av två kön", "Barnen kommer att bli förvirrade angående vem som är pappa och vem som är mamma" eller "Barnet kommer själv att bli Gay!" osv osv...
Barnen kommer att bli mobbade - Ja, kanske blir barnen mobbade. Varför? Jo, för att vi som föräldrar inte gjort vårt job ordentligt och lärt våra barn att vara fördomsfria.
För inte många år sedan blev skilsmässobarn mobbade, för att de var annorlunda, för att vi inte accepterade separationer från det heliga äktenskapet. Skulle skilsmässor då varit förbjudna?
Barnen behöver föräldrar av två kön - Jag säger bara "Ensamstående föräldrar" = Funkar.. eller hur?
Barnen blir förvirrade ang vem som är mamma och pappa - Tillbaka till kilsmässobarn som ofta har två mammor och två pappor, sk plastföräldrar... Verkar de barnen förvirrade? Nej, inte det minsta... För att de har lärt sig att detta är en normal vardag och det fungerat utmärkt?!
Barnet kommer själv att bli gay - Gayföräldrar kommer lika lite får gaybarn som hetroföräldrar bara får hetrobarn. Let's face it! Homosexuallitet är naturligt betingat och finns även bland djur (Närmare bestämt bland minst tiotusentals djurarter, exempervis pingviner, noshörningar, apor och giraffer) och är medfött, inte relaterat till uppväxt.
Hur kan man mena att ett barn, som bor på barnhem... Som inte har en själ på jorden sm bryr sig om dem, skall nekas TVÅ kärleksfulla FÖRÄLDRAR?
Ett barn som inte har en möjlighet att utbilda sig, som inte har möjlighet att kanske äta sig mätt... som inte har en möjlighet att få sjukvård, omtanke och omvårdnad... VARFÖR skall inte det barnet få komma hit, till Sverige som kan erbjuda ALLT det där. Som kan erbjuda en framtid?
För att de här föräldrarna råkar ha samma könsorgan, skulle de älska och vådra barnet sämre?
För att vårt samhälle inte kan hantera kärlek inom samma kön?
Därför nekas hundratals, tusentals barn rätten att få föräldrar.
För att vi är inskränkta och inte kan acceptera något som funnits i alla tider...
Tänk på det.
Bloggdesign
Gillar att göra grafiken, men hatar knappandet med koden, verkligen hatar det.
Nu har jag tagit på mig att jag skall göra två tjejers bloggar så snart jag hinner/orkar...
Inspiration sökes.
Vilka bloggar tycker NI har snygga designer?
Är min bogg ens snygg?
Tjurig!
Blogg.se har haft driftstopp natten från igår och efter det kan jag inte längre ladda upp mina semitransparanta .png bilder...
De är den perfekta lösningen för att ha bilder i inläggen, för en designbytare som jag... Då passar de med skugga, över vilken bakgrund som helst.
Nu får jag hålla mig till tarvliga GIF och JPG med antingen soid bakgrund eller vitt "kryp" i kanterna på GIF...
Jädrans skit!
Måste varit en bugg uppe tidigare och jag vill ha tillbaka den!!!
Vissa saker...
En ansiktsmask är en av sakerna *skratta*
Passar på när sambon är ute med jobbet och sonen sover...
Fast skall jag erkänna har han väl tyvärr mötts av den här synen en eller tjugo gånger ;)
I "Jakten på den perfekta hyn" testar jag Dermalogicas skin refining masque...
Från öst till väst
Vi kom iaf iväg på måndag 10/3-2008 istället.
Egentligen kan jag inte säga att jag blev ledsen eller ens besviken över att deet ställdes in. Stannade gärna en dag till med familjen, medan de andra passagerarna var rikigt upprörda och arga.
Vi kom på planet i tid, efter att mor skjutsat oss till flygplatsen.
Var jobbigt att skiljas från henne, precis som dagen innan... Men nu hade vi ju "övningsseparerat" en gång tidigare.
Min son bråkade lite vid påstigning och sprang iväg, så jag befarade det värsta och förberedde mig på en lång resa.
Han var dock förvånansvärt lugn och snäll.
Vid starten röp han upp i mitt knä och gosade med min hand, medan han kramade sin älskade "Ninen"
Han blev lite raslös, när man inte längre såg annat än moln genom fönstret och jag mutade honom lite smidigt med en ask russin - det bästa han vet!
Var en annan pojke i samma ålder på flyget, som distraherade min son lite... han sprang i gången och skrek ljudligt hela resan och såklart ville min grabb springa med honom.
Fick honom att sitta på sin plats hela resan, även om det blev några missriktade sparkar mot sätet framför.
Som smart småbarnsmamma hade jag bunkrat upp med böcker, frukt och ljudlösa leksaker.
Min son tyckte det var oerhört spännande att se vad mamma kunde fiska upp nästa gång!
Resan var med andra ord lyckad, förutom sista 15min av de 1,5timmar resan varade. Då var han trött och uttråkad, så det blev lite gnäll.
Hemkomsten var mindre lyckad... Läs om den i inlägget under.
Ground Zero
Kommer fram med flyget från Norrland och möts av min sambo som sitter på en bänk i vänthallen.
Min son springer lyckligt fram, sambon avslutar sitt telefonsamtal, ser trött ut och ger sonen en kram.
Jag själv blir stånde och fösöker säga något lättsamt.
Min sambo förblir sittande... Ingen kram. Jag ber om en, får svaret att han är trött. SUCK!
Varför?
När han tillsist säger att han skall ta sonen och gå till bilen så får jag ta bagaget, för att han skall slippa parkeringsböter, reser han sig upp och jag får en kram jag egentligen inte längre vill ha.
Installerar oss i bilen, kör till Burger King, stämningen knns lättsam och trevlig.
Vår son som älskar att dippa strips och äta själv, var överlycklig så skräp-middagen förflöt obsvärat.
Satte oss i bilen igen och samtalade i en halvtimme innan min sambo styrde in samtalet på vem det var som hade läst min gamla blogg och såg till att min sambo mer eller mindre krävde att jag stängde den.
Jag berättade att jag skrivit ut att jag tyckte det var fördjävligt av bekanta till honom att läsa den för att snoka bakom hans rygg och jag fick ett ordentligt dräpande svar om att jag inte kan skylla på någon annan att jag valt att skriva en öppen blogg.
Jag kände hur tårarna började hopas bakom ögonlocken.
Jag avskyr när han pratar med mig som till ett barn.
Jag förtjänar det inte...
Sade det åt honom och han menade på att man har rätt till olika åsikter.
Åsikter är ok för mig, men inte att vara nedsättade mot den man påstår sig älska.
Kom hem, släpade son och bagage upp för trappan (sambon bagaget, jag sonen) och låste upp.
FASTÄN att jag hade stålsatt mig för att det skulle vara exakt samma röra som när jag åkte, föll mitt hjärta ner i fotknölarna.
Jag har varit bortrest 3 veckor... 2 utan honom.. Han kunde väl ha gått ett varv med damsugaren?
Kollade i i sovrummet... Kläder överallt, samma sängkläder som det varit den senaste månaden...
Gick till köket PUH han har plockat av diskbänken men soporna är överfulla. Vårt extrarum är fortfarande fylt av ren tvätt som JAG vättade innan vi åkte.
Ser mig omkring på alla MÅSTEN som väntar...
Allt han tycker jag bör göra, som går hemma, men som han inte gjort.
Han märkte att något var fel... Tror dock inte han inser hur fruktansvärt fel det egentligen är.
Han kämpade för att få mig att mysa i soffan och mot min vilja gav jag med mig... Allt kändes bara falskt, fel och jobbigt.
Vad betyder det här egentligen?
Har det hänt, det jag varit så rädd för?
Har bränslet till mina känslor tagit slut, nu när han haft sådan chans att fylla på?
Nu måste jag ner på stan för att sedan äta lunch där. Kylskåpet ekar kusligt tomt
Inställt...
Sitter dock fortfarande hemma i norrland, med packade väskor och sovande son.
Vi kom till flygplatsen och allt verkade frid och fröjd.
Checkade in, tog tårfyllt farväl av mormor och knatade genom säkerhetskontrollen...
När vi väl satt vid gaten insåg man ganska klart att vi skulle bli försenade från det beräknade 18.45 och vi fick besked om tidigast 19.30.
Lyckligtvis upptäckte vi en hörna med leksaker, efter att klockan passerat utsatt tid... Min son hade redan låtit sig mutats med äppelklyftor och russin, samt sprungit runt med en liten flicka i samma ålder.
Vid leksakerna fann han en kompis som 3månader äldre och de bråkde lite om byggklossarna, så min son blivit väldigt MIN, med alla leksaker. (Mamma skall lära honom AV med det)
Klockan hann bli strax efter 20, när man tillkännagav att flyget blivit inställt.
Min stackars son måste vara helt förvirrad, för han tittade skeptiskt på mig när jag fröklarade att vi skulle ta på oss jackan och åka tillbaka till mormor och bemötte det med "Flygplan, Pappa" (fast inte i riktigt så rent språk ;))
Stackars liten...
Han blev dock glad efter att vi checkat om resan till en avgång kl 16.45 imorgon och mormor hämtade oss för att köpa pizza på vägen hem.
Så kontentan...
Still in north...
Dags för bingen!
Skum
Hemma hos oss har vi bara en sketen, liten badbjla för honom att plaska i... Så undet tiden vi hälsat på här uppe i norrland har han fått passa på att bada STORT bubbelbadkar.
Vad tror ni att lilleman tyckte?
Skummet yrde över hela badrummet. Han dök under skummet och kom upp igen, mer eller mindra panikslagen för att han insett att det inte gick att andas genom skummet... Bara för att göra exakt samma sak igen, under tjutande skratt.
Finns det NÅGOT som är härligare än barnskratt?!
Han verkligen tjöt, när morfar busade och gjorde "skummössor" och dushade av dem :)
Efter en sådan uppladdning av lycklig barn, kommer jag att le länge!
Suttit hemma ikväll... Känns som om det varit tillräckligt många utekvällawr för mig de senaste tre veckorna i norr.
Slötittade på melodifestivalen och bara myste med föräldrarna medan bror gör stan.
Imorgon kväll flyger jag och lilleman hem. Längtar faktiskt, samtidigt som jag nästan vant mig vid att vara här, efter så pass lång tid.
Hade nog längtat hem ännu mer om inte min sambo vairt här en vecka mitt i vistelsen,
Tror min son saknar honom mycket... Skall nog bli kul att få gå på dagis och busa igen på tisdag med!
Nej, nu skall jag kolla tvättstugan, så jag inte glömmer något... Fast egentligen är jag sugen på en halvtimme i solariet. *fundera*
Mycket i en radda
Skrev ju en snabbis om att vi skulle bege oss ut på O'learys och att min bror, snällt nog, ställde upp som barnvakt.
Mor, far och jag drog in för att äta gott och se på hockey. Jag åt den sedvanliga Pasta Alfredon, som jag inte ätit på år och dagar, sedan jag blev småbarnsmamma.
Oerhört gott!
Matchen slutade inte till fars fördel, till hans stora besvikelse och vi dröjde oss kvar, drack en irish coffee, eller två... Och sedan var det ett faktum att det ändå blev fest på en torsdag.
Slutade med att vi rumlade vidare till en krog i stan, som förr var tillhåll för ungdomar och alkolister, pga den oerhört billiga ölen. Nu har man dock fräshat upp stället... Renoverat lite och klintelet är helt annolrunda förmodligen tack vare detta och karaoke-kvällarna helgtid.
Vi slog oss nr vid ett bor, mor och far träffade gamla bekanta.. Innan jag visste ordet av hälsade jag själv på en gammal ytlig bekant som satt vid bordet bakom vårt.
Människor förändras... Hon och jag hade en affär med samma kille... eller rättare sagt sopade hon upp mina rester, medan killen i fråga vägrade medge för mig att de hade ihop det, medan hon och jag hade kontakt via internet och hon ändå berättade allt.
Long story...
Numer pluggde hon visst till botanist, eller liknande. Hon satt med ett stort gäng killar, inget nytt där, då hon alltid varit en pojkflicka. Tänkte inte mer på dem, efter att vi avslutat vårt samtal och försökte ignorera alla hockeyramsor och skrålande som dånade från deras bort.
Vi satt och umgicks, som vi alltid gör. Jag älskar att gå ut med min föräldrar, som är mina bästa vänner.
Min mor tröttnade efter ett tag på sället och vi beslutade oss för att gå vidare...
När vi gick ifrån bordet och förbi toaletterna, för att gå ut genom dörren, vände jag mig om för att se efter om alla var med och fick en smärre CHOCK!
Med tanke på integritet och respekt gällande människor i min närhet, tänker jag inte skriva mer än så... Men det blev så att vi stannade kvar på stället som vi tänkt gå ifrån pga detta.
Innan vi vände in igen, stannade vi utanför en snabbis, så att de som röker kunde ta ett bloss eller två.
Hamnade i samtal med en grupp killar som tydligen var desamma som suttit med min gamla väninna och hojtat hockey-ramsor.
Väldigt trevliga pojkar, må jag säga... Framförallt EN som var DROP DEAD gorgeous!
Jag är en av de där som tror på, "Se men inte röra" och även om jag inte hade gjort der hade nog tungan trillat ut, när den här Martin Stenmarck - Kopian smaljade och visade upp sina imponerande vita och raka tänder. (Jag är en sucker för tänder!)
Jag påpekade den slående likheten och han delgav mig att det varesig var första eller andra gången han hade hört jämförelsen och det förvånar mig inte det minsta.
Killen hamnade vid vårt bord och snackade kakel och snickerier med farsan. Alla hade oerhört roligt!
Mor beslutade tillsist att hon hadee fått nog och vi kilade alla iväg.
Martin-kopian frågade charmigt hur han skulle få tag på mig igen och jag svarade med ett stort smil; "Det får du inte!"
Jag fick ett stors léende och han upprepade för mer än andra gången samma kväll att han kände till att jag var sambo med barn, men att han ändå tyckte det var värt ett försök.
Jag är inte den s0om flirtar, framförallt inte på krogen. Men det är ju kul att bli uppmärksammad.
Vem vet? Hade jag avrit singel så kanske... *skratta*
Nej, skämt åsido... Vi tog oss hem med taxi och jag stupade i säng.
Vaknade 5min senare av att min mamma och BROR hoppade på mig och ville att jag skulle komma upp och umgås. MITT I NATTEN?
Slutade med att jag och brorsan sjöng karaoke från TheSimsOnStage (<- Klicka för att kolla in sidan)
Var allt från Amazing Grace, till Twinkle Twinkle little star *skratta*
Vi gastade och sjöng medan morsan grät... Hoppas det var för att det var vackert... *asgarva*
Kontentan av det här inlägget är iaf, att jag har som trevligast med min familj!!!
Älskar dem!
Hemlig
En stamläsare till min gamla blogg, och även en väninna till mig uttryckte sitg rätt lustigt på msn idag, med tanke på bloggnamnet.
Singel-hunk!
Hade jag fått chansen, hade jag ätit upp honom med sked!
Skriver mer utvecklande om veckan som gått, lite tankar och funderingar när jag är på plats på västkusten igen.
Flyger hem imorgon kväll.
Myskväll...
Hockey, god mat och gott sällskap.
Sonen får vara hemma och sova under min brors vakande öga.
Seg...
Intressant att migrationsverket var ute på inventering ;)
Underbara unge!
Kan man hålla sig för skratt?
Och ja... han har en hiskelig Svampbob fyrkant, t-shirt på sig som han faktiskt valt själv på H&M *rysa*
Förklaring - Nakenchock!
Sådär, hoppas inte allt för många av er satte kaffet i vrångstrupen över mitt förra inlägg - Nakenchock!
Är som bekant och hälsar på min familj i norrland och nu ter det sig så lyxigt att de har både solarium och bubbelbadkar!
Jag försöker alltid nyttja båda delar, när jag kommer upp och idag föll valet på solariumet, då jag faktiskt skall ut och svänga mina lurviga ikväll. (Barnvakt is da shit! Har ingen i min hemstad)
Låg i godan ro i solariumet, med hörlurarna på. Diggade lite diskret till rockmusiken som pumpades in i mina öron (varför tror man alltid att nån ser en?) när det plötsligt blir BECKMÖRKT!
Whtf? Gick det en propp nu?
Visade sig att solariumet och tvättmaskinen där jag slängt min sons gosekanin och min vita jacka, lätt överbelastar och det var vad som just inträffat.
Förvånande akrobatiskt ålade jag mig ur solariumet som låst sig i nedfällt läge... Det var inte det lättaste att famla sif fram i totalt beckmörker, genom solarierummet och ut genom tvättstugan.
Mötte min mor i dörren ut från badrummet som ligger i anslutning och hon fnissade gott åt min totala nakenhet (vem vill ha ränder lixom?)
Jag var tvungen att gå upp till min son på övervåningen, då propparna är på undervåningen. Mina kläder låg i beckmörkret, så jag hade inte fått på mig något för att skyla mig, men för min son är väl det ok?
Just som jag kommer upp, ringer min telefon. Det är min farfar som vill diskutera fredagen då vi skall fira hans 75-årsdag.
Jag har ofrivilligt blivit lite ansvarig för det där, så vi började diskutera menyn...
Mycket skumt!
Naken, i mors finsoffa med farfar i luren.. NO MORE!
Nakenchock!
Mer om det senare!
Att äga sina vänner?
En av programledarna hävdade bestämt att hon kände en stark äganderätt till sina vänner, så till den milda grad att hon blev svartsjuk om de ville umgås med någon annan, eller om en ny vänskap kom in i deras liv.
Kvinnan fortsatte och berättade om en oerhörd rädsla över att andra vänskaper skulle konflikta med deras, komma emellan dem eller helt enkelt få henne utbytt.
Hon avslutade med att hon längtade efter att någon av hennes vänner ville ÄGA henne och inte bara vara ägda av henne,
När jag hörde det här blev jag nästan lite förvånad.
Själv, avskyr jag den typen av vänskap... Jag har två sådana tjejer i min närhet, som anser sig kunna "paxa" sina vänner och det är outhärdligt.
Jag är en sk "dålig kompis" om man skall tro de här tjejerna.
Jag ger ex inte bekräftelse genom ständig kontakt, utan hör endast av mig om och när det är något speciellt jag vill. Detta är något som de båda kvinnorna gemensamt har ett krav på och när det inte uppfylls blir relationen ångestladdad.
Rätt vad det är dräller det in ett mail, sms eller msnkonversation där jag "ställs mot väggen" med påståenden att v glider ifrån varandra, att jag inte bryr mig tillräckligt eller att jag föredrar en annan vän framför någon av dem.
(Märk att de här tjejerna inte har någon som helst koppling sinsemellan)
Varje gång jag hör de här påståendena reagerar jag precis tvärt om, gentemot vad som förmodligen var meningen.
Jag drar mig undan, känner mig kvävd och retar mig på att en vänskap skall innehålla en massa måsten och ofrivilligt givande för att de skall vara nöjda.
Jag läser en av de här tjejernas blogg (den andra har ingen) och efter att jag i fredags fick ett sms, där hon påstår att jag glider i från henne, har hon nu börjat hinta om folk som inte bryr sig i sina inlägg.
Jag klarar verkligen inte av att kommentera inlägg där jag kan läsa mellan raderna "Visa nu att du bryr dig, tyck synd om mig, eller BLI NYFIKEN" osv.
När personen i fråga skriver BARA för att jag skall kommentera, ger jag blanka fan i det...
De använder sig dessutom av samma metoder fast på olika vis.
Den andra tjejen genomgick en smärre livskris för ett tag sedan. Jag kände dock inte till detta, eftersom att hon surat ihop över att vår vänskap var en "Envägskomunikation" enligt henne och vägrade höras såvida inte jag tog kontakt.
Under tiiden vi inte hördes skrev hon meddelanden i sitt msnnamn, såsom "Imorgon händer det", "Snart vet jag!", "Nu vet jag nog... kanske..." osv.
För mig är det helt uppenbart att man med det meddelandet vill att folk skall bli nyfikna och fråga?
Jag reagerar som en barnunge och ger fan i att fråga. Vill man berätta för mig är det upp till var och en. Jag lägger mig inte i på det viset.
Nu har jag kommit så långt att jag förmodligen kommer fasa ur de här tjejerna, var för sig, ur mitt liv.
Jättetråkigt, framförallt gällande den ena som jag känt i snart 9 år. När vänskapen var distanserad var det en jättebra komunikation på lika villkor, men när jag kom henne närmare började ägandet som gör mig galen!
Det konstiga är att de båda tar oerhört illa vid sig om man tar upp det här kvävandet av relationen oss emellan... Hur fan löser man det då?
Vad säger ni?
Kan man äga sina vänner?
Legalisera prostitution?!
Eftersom att jag inte bloggat om det här ännu, tänkte jag lufta de åsikter och tankar som orsakade debatt i min förra blogg.
Jag är "Pre-legalisering" av prostitution.
Varför?
Jag tror på människans rätt till sin egen kropp. Jag tror att det enda vi egentligen ÄGER på denna jord, är våra egna kroppar och tankar.
Jag kan för mitt liv inte förstå varför NÅGON har rätten att säga till mig, dig eller någon annan huvida du får eller inte får göra vissa saker som rör något som är var och ens privata.
Jag tycker det är upp till var och en vad man vill jobba med. Om man vill jobba som prostituerad skall det kunna vara ett val, lika väl som att vara massör eller liknande "Hantverk" som innebär beröring av människor.
Alla vill givetvis inte jobba med sex, lika väl som att alla inte vill jobba med pedikyr eller städare osv. Yrken som kan innebära att beröra kroppsdelar som inte alla tycker är tilltalande, eller att som städare hantera människors kroppsvätskor.
Varför räknas inte sex som en "tjänst"? Varför heter det plötsligt att "sälja sin kropp"?
Vad jag vet brukar man inte lämna bort en eller två kroppsdelar på plats, snarare utföra en tjänst, såsom en avsugning, ett handjobb eller samlag?
En annan sak jag inte kan koppla, är att det är så förbannat fult att sälja sex, till en köpare... Men pornografi-industrin i Sverige är blomstrande som aldrig förr?
Var går gränsen till att vara "hora" eller "gigolo?" Då det hela filmas av ett företags och säljs till tusentals, ibland miljoner män och kvinnor är det legalt. Borde det inte klassas som koppleri?
Två människor har sex med varandra varav en tredje part tar den största vinsten?
Om argumenten börjar hagla att pornografi är sex som utövas inom kontrollerade miljöer, så kunde jag inte hålla med mer.
Därför har jag så svårt att förstå varför de flesta är tunga motståndare till legala bordeller, där kvinnor och män som säljer sex kan få skatteregistrerad lön, möjlighet till pension och dessutom ha en trygghet av en fast arbetsplats.
Ett lustigt argument jag stött på är att man skulle kunna bli tvingad via arbetsförmedlingen att söka jobb på bordell om det skulle bli en laglig inkomstkälla.
Jag vet inte... Har DU någonsin hört talas om NÅGON som blivit tvingad att söka jobb inom porrindustrin?
SÅvitt JAG vet är det en laglig inkomst att jobba som porrskådis?
Borde det inte vara bättre för den här utsatta gruppen kvinnor och män, att få den tryggheten?
Givetvis skulle arbetsplatsen inte tillåta missbruk av kemiska substanser och därmed skulle förmodligen sexköparna föredra att gå till de legala, rena, trygga hororna och färre missbrukare skulle se det som en bra utväg att gå på gaten.
Jag tror att det skulle finnas fler "lyckliga horor" med en sådan lösning. EFterfrågan skulle sjunka och därmed skulle inte trafficing vara lika lönande och därmed skulle färre tvingas till prostiution, då buisniss skulle gå till dem som själva väljer sitt yrke.
Jag tror att mycket av avskyn för köp av sex, beror på vår snedvridna syn på kvinnans sexualitet.
Hur skulle MÖJLIGEN en kvinna välja att hora? Hon måste givetvis vara tvingad av yttre omständigheter?
Varför känner så få av oss samma äckel inför gigolos som horor?
Gör bara en jämförelse mellan kvinnliga och manliga strippor.
Jag var för någon månad sedan på en klubb i min hemstad. En liten stad, en relativt liten klubb.
De hade sk. "Ladiesnight" där en manlig strippa uppträdde..
Föreställ dig nu att det skulle vara en "Mens night" med en kvinnlig strippa?
Vad hade det gjort för klubbens rykte? Hade du sett på lokalen med andra ögon?
Vad gör kvinnan "smutsigare" än mannen?
Nej.
Jag tror på ägandet av min egen kropp. Vill jag sälja sex skall jag ha möjligheten, utan att bryta mot en lag någon annan gjort om min kropp.
(Det är en tjänst, inte ett berusningmedel så jag avböjer alla liknelser med att legalisera narkotika då det är en helt annan debatt som innebär kostrander för stat och skattebetalare osv osv...)
Alla VILL kanske inte hora... men alla skall ha möjligheten.
Dagen i solsken
Vädret här norröver har varit fantastiskt idag. Sol varvat med snö, väcker min nostalgiska sida till liv... Jag minns mina barndomsår och hur roliga just de dagarna var.
Skär lite i mitt hjärta att min son aldrig kommer att få uppleva den sortens vintrar jag fick när jag var liten.
Mitt bästa vinterminne är fortfarande när jag och farsgubben kröp runt i snötunnlar som pappa grävt i snödrivorna utanför vår dörr.
I min barnsliga värld var de strånga hålen GIGANTISKA, som grottor, trots det låga taket. Men det jag minns tydligast är att de var så långa. Snirklnade sig in i snön som en mystisk labyrint.
Vi gjorde snölyktor både inne i gångarna och vid trappan till huset...
Jag älskade snö.
Jag kom ur sängen rätt sent idag...
Satt ju uppe fram till 05-tiden imorse och satte design på mitt nya bloggforum, BloggBeroendem *peka runtomkring* och då jag sällan har sovmorgon med min lille knodd, försökte jag passa på när han somnade om imorse.
Min bror gav mig dock inte den chansen och gav snabbt igen för alla gången jag hoppade och studsade på honom under åren då han var trött tonåring *skratt*
Karma!
Mor skulle shoppa lite idag, så vi styrde upp oss och bror skulle köra oss till stan, då han skulle till sin flicka.
Har under lång tid, varit stora problem med mina föräldrars, tjusiga BMW 760 Li... Batteriet laddar ur och bilen går inte att få igång.
Samma hände idag. (obs. bild från förra veckan)
Slutade med att brorsan var fly förbannad, jag blev arg på brorsan som var arg på mamma och ja... Familjefejd!
Jag, mor och min son tog tillsist bussen för att slippa ryka ihop.
Min son gillar i vilket fall jättemycket att åka buss!
När vi satt och väntade vid busskuren i det underbara vädret, kändes det ändå som det självklara valet.
Min son var överlycklig och stirrade, pekade och ropade när bussarna passerade.
Vär framme i stan kilade vi på en lyxig underklädesbutik, av det finare slaget. Mor behövde nya bysthållare så jag beslutade mig för att vara smakråd.
Slutade med att vi kom ut med varor för 1200:- och då var allt utom en BH på halva priset eller ännu mer nedsatt.
Jag fick tag på två väldigt lyxiga bysthållare för 100:-/st. Mycket trevligt!
Blivit massa lyxiga saker sista månaden. Börjat med ny hudvård (Dermalogica) och bytte foundation till i.d makeup (starterkit), så sent som igår. Och så fixade jag till naglarna för snart tre veckor sedan...
Skönt att jag klarar av att lägga pengar på mig själv igen och inte bara på sonen.
Min lille pojk somnade i vagnen på underklädesbusiten och under tiden jag befann mig i provhytten, ringde min bror för att sluta upp med mig och mor. (Vi har lätt att komma över bråk i min familj)
En fika senare beslutade vi att den numer vakna, lille pojken, även känd som min son, skulle få håret klippt. Vi knatade till en drop-in salong i närheten och frågade om de klippte små barn.
De två männen av utlänkst härkomst intygade att de absolut gjorde det, sedan började de samtala på ett språk jag inte förstår...
Är inte det frustrerande? När någon plötsligt byter till sitt modersmål inför personer som inte kan förstå dem... framförallt när man besöker deras affärsverksamhet?
Jag tycker inget vidare om det och förutsätter att all konversation är sådant som inte är avsett för mina öron.
Allt gick iaf bra... till en början... Min son fick godis och hoppade snällt upp på kudden man placerat i frisörsstolen.
När man sedan skulle ta på honom skynket, för att slippa få hår på kläderna, bröt helvetet lös.
Han VÄGRADE och det högljutt!
Var bara att plocka upp honom och gå igen.
Försökte visa att mamma kunde ha skynket på sig, utan att det är farligt... Men då blev han om än mer hysterisk och slet av det från mig och gav det till frisören. Beskyddande pojke...
Konstigt dock. Han blir sällan rädd eller hysterisk sådär.
Det blev gladare miner efteråt iaf.
Framförallt när han fick busa med min lillebror på ICA Maxi *fnissa*
Handlade massor med gott och min lillebror lagade kycklingsallad... Tamejtusan den goaste kycklingsallanden jag ätit på år och dar!!!
Han kan min bror...
Softade framför tv'n och mor bjöd på smulpaj till alla vuxna och glass till lilleman.
Han sprang efter min bror hela kvällen och bar med sig glasskålen *skratta* men tillsist slog han sig ner med min far och kladdade med vad som återstod av glassen.
Senare på kvällen upptäckte min son, brorsans gamla akustiska gitarr för barn.
Om det inte blir musiker av den här ungen, ja då vet inte jag!
Han ÄLSKAR att sjunga och dansa (helst sånger med tillhörande rörelser) och dessutom älskar han sitt trumset därhemma... Nu fick jag SLITA bort honom från gitarren innan sängdags... Dumma mamma...
Puh... nu skall jag publicera!
Alkoholmissbruk!
Härligt att se vad som värderas som löpsedels nyheter uppöver ;)
Bra start!
Inte illa för dag 1! *nöjd*
Har blivit släpad ur sängen för första gången på väldigt länge.... (jag är ju småbarnsmorsa)
Passade på att fixa till designen fram till nästan fem i morse... Funkar ju när jag är hos mamma och hälsar på!
Nu skall vi in till stan i det underbara vädret!!
Keep visiting!
Nöjd...
Det händer fan inte ofta!
Nu ska jag bara nå ut till läsarna igen!
Syns RÄTT tydligt när jag låste min gamla, älskade blogg *buhu*
Läste för övrigt en blogg jag sällan kikar i... Det är en sk "Mobbingblogg" som livnär sig mestadels på att hacka på andra och skriva rätt nedvärderande och arga inlägg.
De skrev om när jag låste min blogg och hade åsikter och synpunkter utan att tydligen ha läst det förklarande inlägget som låg 48h innan låsningen.
Varför kastar folk skit åt alla håll, utan att kolla fakta först?
Sånt gör mig ledsen.
Vem är BloggBeroende?
Lever tillsammans med min sambo och jag skulle ljuga om jag sade att alla dagar hemma hos oss är rosafluffiga, perfekta eller ens jättebra.
Vi har svängningar i vårt förhållande och våra liv, precis som alla andra småbarnsfamiljer (och säkert alla förhållanden över huvudtaget) och allt som oftast pyser mina tankat om det ner på tangenterna och in i bloggen.
Jag är arbetslös grafiker/illustratör och kommer så att förbli ett tag framöver då det är lite förändringar som rör familjen i luften för tillfället.
Varför är här så ekande tomt, kan man då fråga?
Jo... Jag började blogga på blogg.se, i oktober 2006. Skaffade mig en anonym blogg som jag lämnade ut, endast till fåtalet vänner.
Bloggen växte, framförallt sedan dacember 2007, av någon anledning... och på slutet snittades det 200-300 läsare om dagen.
Visade sig att det fanns obehöriga läsare som bland annat jobbar på min sambos arbetsplats. Jag anser att bloggandet är min börda, inte hans. Och tanken på att de gottar sig i hans privatliv bakom hans rygg, störde mig så pass att jag valde att avsluta min älskade blogg med omedelbar verkan!
Jag skriver rakt, ärligt och ofta aldeles för personligt och det blev tidigare mitt fall.
Hoppas kunna hålla samma ton här inne, utan att hänga ut familjemedlemmar denna gången. Är RIKTIGT LACK för att jag tvingats börja om...
Wish me luck! Och välkommen åter!
Ord som ekar i historien...
Då jag inte vill att vissa av dem skall gå förlorade i cyberspade, delar jag med mig av dem här.
Hade bara tänkt kriva in top-fem... Men det fanns så många mitt hjärta värms av att läsa.
Sorgen efter bloggen och framförallt mina läsare är stor.
Postat av: Madeleine
Usch vad tråkigt att höra. Har följt din blogg och verkligen känt hur jag har delat din glädje och ibland sorg med dig. Tycker verkligen att det är synd och riktigt skamligt att folk vill gotta sig i andras olycka. Trots mina nitton år har jag fått känna av detta och det är därför min blogg är lösenordsskyddad.. Man kan aldrig veta vem som läser annars. Och jag kommer verkligen sakna din blogg! Hoppas det löser sig för dig nu. Du är den enda som har känts äkta bland bloggarna jag läser :)
Postat av: Katarina
Åh nej!!!! Som jag kommer att sakna dig - din blogg är min favorit! Kram!
Postat av: Sara
Usch,vad tråkigt.
Kommer verkligen sakna ditt skrivande!
Postat av: bebisnoja
Meeeen neeej vilka idioter det finns. Gud vad trist. Jag vill verkligen följa med på din fortsatta resa men förstår om du ej vill
Kram
Postat av: Carro
Usch fy vad hemskt!! Jag förstår nte vad såndana människor vill! Dom borde skjutas allihopa!! jag älskar din blogg och jag vill att du ska veta att den har hjälpt mig mycket...den har gett mig styrka när jag känt mig svag!! TACK!! Jag kommer sakna dig...massor!!
Postat av: E
Verkligen trist detta... Din blogg är en av de favoribloggar jag har. Du skriver så äkta och så ärligt. Sköt om dig och hoppas allt löser sig! Kram
Postat av: Isabella
Verkligen synd! Tittar in här flera gånger varje dag sedan jag fann dej i december! Du skriver så otroligt bra och allt är äkta och precis som det är. Jag känner igen mig så otroligt mycket i det du skriver... Jag kommer verkligen att sakna dig! Hoppas allt ordnar sig till det bästa! Men jag hoppas att jag om du fortsätter blogga annanstans att jag hittar dig av en slump igen ;)
Postat av: Karro
Men nää vad tråkigt! Jag har funnit din blogg som den enda ärliga och verklighetsskildrande i denna värld av dagböcker som snurrar runt i cyberspace. Jag kommer verkligen att sakna att läsa dina inlägg, men hoppas att du börjar må bättre i och med detta! Kram /Karro
Postat av: Åsa
Men nej, vad tråkigt!
Vad är det för människor som beter sig på det viset? Så jäkla lågt! Hoppas verkligen att det ordnar sig för dig och att du snart är tillbaka. Älskar att läsa din blogg, det har blivit en del av min vardag.
Jävligt tråkigt, jag är smått beroende av dina ord. Respekterar ditt beslut och förstår det verkligen. Hoppas det ordnar sig med allt som hänt, det vore kul att någon gång få läsa det du skrivit igen.
Lycka till...
Varma kramar Sandra
Postat av: Annah
Nej nej nej!
Dumma dumma idiot männsikor det finns!
Nu finns det ju inget vettigt kvar att läsa..
Åh jag kommer sakna din blogg massor!
Hoppas det ordnar upp sig bra och att jag kommer att hitta dej igen.
KRamar!
Postat av: Carin
Hej!
Tråkigt att du slutar blogga. Jag hittade hit för några veckor sedan, och har kollat bloggen så ofta jag kunnat. Din blogg har varit väldigt rolig att läsa, men också mycket tänkvärd. Kort sagt, din blogg har fått mig att både skratta och tänka.
Hoppas att allt går bra för dig och din familj, och att du dyker upp någon annanstans i bloggosfären...
Kramar
Carin
Postat av: jessica
Synd att du slutar blogga men förstår dej på sätt och vis! Vill iaf att du ska veta att jag har funnit det oerhört givande att läsa din blogg. Lycka till i framtiden. Kramar jessica
Postat av: Suss
Nej men gud vad trist! Vilka människor det finns! Kommer absolut sakna din blogg, det är den blogg jag läser mest och spenderar mest tid på..
Hoppas du gör comeback någongång någon annanstans!
Postat av: Glory
Men åh vad trött jag blir på folk. Verkligen synd att du ska sluta, du har verkligen sveriges bästa blogg. Ärlig, personlig och med sötaste sonen ever :) Kommer sakna bloggen otroligt mycket!
Önskar dig lycka till!
Kramar
Postat av: Jennie
Det är ju inte klokt! Jag kommer sakna din blogg om du nu tar detta beslutet! *snyft*
Postat av: The Bitch
Vafan alla vettiga bloggare slutar. Vad ska man nu följa?
Postat av: Ann-Helen
Men herregud jag fattar inte vad det är för fel på vissa människor.. Jag brukar läsa din blogg för den är otroligt rolig och intressant att läsa... Du skriver helt underbart och får en att se saker från olika synvinklar i sitt eget liv... Hoppas du kan fortsätta blogga för din egen skull..Tråkigt för oss som gillar din blogg..
Postat av: Helena
Din var bland de första som jag klickade mig in på varje dag sen jag hittade den så jag, som alla andra, är ledsen över att du måste sluta.
Hoppas att du startar en ny som man ramlar över nån gång i framtiden... Kommer sakna din blogg!
Postat av: Jannice
Nej, gud vad tråkigt! Älskar verkligen din blogg, den bästa jag någonsin läst. Lycka till i framtiden!
Postat av: Bandyfru
Nej! Fy vad tråkigt! Jag som bara väntar på att du ska skriva nya inlägg och uppdaterar din sida flera gånger om dagen. Kommer verkligen att sakna dig, ditt sätt att skriva och allt som gör att detta är min absoluta favoritblogg. Tack för tiden som jag fått följt dig!
Kramar!
Postat av: Emma
Nej, vad tråkigt! Din blogg är ju helt underbar. Kommer den oerhört mycket. Lycka till med allting i alla fall! Kram, Emma
Postat av: oolenoreoo
men vad fan! Jag tycker det är mycket tråkigt att du lägger av, jag har "vuxit ikapp" med din blogg och blivit alltmer hooked för var gång jag surfat in här. den senaste tiden har din blogg varit en av mina tre toppbloggar...
himla tråkigt att inte längre kunna följa dig.... men jag hoppas av hela mitt hjärta att ni får det bra framöver, och att du hittar en ny plats där du kan ge utlopp för dina tankar och funderingar.
tack för den här tiden!
Postat av: tilda
Åhh nej vad synd! Jag tycker om din blogg!
Men ens privatliv och familjelycka är viktigtast såklart! Lycka till.. Hoppas det ordnar sig.
Postat av: Anna
Tråkigt att du slutar, känner igen mig i så mycket av det du skriver, det är så skönt att läsa din blogg och veta att det finns fler som har samma känslor som en själv. Tack för en mycket bra blogg!
Postat av: Marie
Fanfanfanfan!
Jag har blivit ett fan av din underbara blogg och jag blir så förbannad!! Folk är fan idioter. Grr! Tomheten ekar minst sagt och saknaden blir stor. Hoppas på ett återseende!