Jag är BloggBeroende!

Idag har varit en dålig dag, gällande bekanta, eller om man skall kalla dem "tidigare vänner"

---

Jag har skrivit tidigare om hurvida man egentligen kan "Äga sina vänner" och idag har det varit mer av samma valuta som jag nämt där.

En av tjejerna fick jag ta en konfrontation med idag och reda ut en massa gammalt groll som jag personligen inte förstå varför det är en diskussion egentligen.

Den andra skriver pikar i sina msnrubriker om exempelvis att "Barn hör inte hemma på youtube" så jag misstänker att hon faktiskt hittat till den här bloggen (då jag vet om en del gemensamma länkar) och därmed borde jag egentligen inte ens skriva det här inlägget för att inte bete mig lika fånligt som jag tycker hon gjort idag.

Vi har inte hörts sedan sist jag var hemma norröver och hon, precis som min andra väninna, gav mig kritik för att jag sällan hör av mig och att vi därför gled ifrån varandra.
Jag förklarade att hon var lite nojig och att jag inte kände så, men då kom pikarna i hennes blogg om att det finns "Vissa som inte bryr sig" *sucka*


Jag är en jättefånig barnrumpa på vissa saker.. och just när någon försöker manipulera mig till något, exempelvis genom att "Hinta i en blogg" eller skriva provocerande meddelanden på msn, så gör jag tvärt om på pin kiv och stolthet istället.

Måste säga att jag inte orkar med detta idag.
Skönt att ha fått det förstnämnda reltivt ur världen. Vi har iaf kommit överenns om att vi inte är överenns, men ändå skall släppa det hela och gå vidare.

Det tog mig en timme på msn och runt två i telefon.
Otroligt krävande.

Hoppas det ger resultat. Hatar när folk är besvikn/sura eller allmänt upprörda på mig, även om jag egentligen inte BEHÖVER ta det åt mig.

Den andra tjejen tror jag faktiskt att jag hoppar över att skriva om här, då det finns stor möjlighet att hon läser och/eller att andra läsare kan klura ut hennes identitet och det känns väldigt onödigt att racka ner på henne på något vis inför andra.

Jag försöker att inte sänka mig till en låg nivå, men ändå kunna skriva av mig i min blogg, såsom jag alltid gjort.

Hoppas att det blåser över.



Själv orkar jag inte ta tag i det, för att jag vet att jag åter igen kommer vara tvungen att krypa och be om ursäkt för det ena och det andra fastän att jag inte anser mig gjort fel.
Har en del sådana tillfällen i ryggsäcken och min stolthet säger nu stopp.

Jag vet att det är en massa misstolkningar mellan oss just nu... och ärligt... Jag börjar tycka att det inte är värt att reda ut dem.

Nu skall den här "falska människan" (Allt är ju relativt?) ta en dusch tillsammans med min "Jävla Youtube-unge" (som förövrigt borde lämnas utanför detta) och lägga locket på lådan. *radera på msn för att slippa se fler dolda budskap*




Varför är det så jävla besvärligt att ha tjejkompisar?